Indianlitteratur

Indianböcker i Sverige
1675-2000

Litteraturen om Nordamerikas indianer (urbefolkning) , på svenska, utgiven i Sverige 1675 - 2000.  Fakta och fiktion.
 © Staffan Jansson

Åke Hultkrantz bibliografi

Åke Hultkrantz bibliografi = Works published by Åke Hultkrantz / Bibliografin sammanställd av Geraldine Hultkrant



OM INDIANBÖCKER OCH LÄSNING AV DEN I SVERIGE : VARFÖR INDIANBOKEN?

Amerikas indianer har såväl medvetet som omedvetet drabbats av ett av de värsta kulturmorden vi känner till i historisk tid. Den här bibliografin gör det möjligt för envar att hitta den litteratur som speglar synen på Nordamerikas ursprungsbefolkning som den kommit till uttryck i svenska texter genom 300 år.

Men...Mot den onyanserade bild av indianböcker och indianer i litteraturen som ofta torgförts kvarstår faktum, att det finns en motbild, som gått dessa kritiker helt förbi. Det inflytande som indianerna som symboler och förebilder har och har haft bland författare som varit eller är intresserade av ämnet och skrivit om det, tycks i grunden okänt för många. Utöver de av facket intresserade har de varit i synnerhet viktiga för miljörörelsen, poesin men även inom den moderna romankonsten. Detta talar ofta ett tydligt språk. Gunnar Harding skissar lite på betydelsen av indianerna för just poeterna. (Harding 2013). När det gäller faktainformationen i Sverige så verkar det trots vederläggarnas oreflekterande syn på saken som om den intresserade alllmänheten därutöver tycks ”läsa bak och fram”. D v s det som verkar mindre smickrande, eller rent rasistiskt, läses intertextuellt som motsatsen. Detta föranledde ett antal kunniga på området indianer att publicera ”Indianklubbens årsbok” under några år med målsättningen att vederhäftigt skildra indianernas utsatta situation i spännande och sakriktig förpackning. Detta lyckades man med.
Utöver detta så finns ett antal skribenter som oreserverat och ALLTID stått på indianernas sida. Einar Malm, Helge Ingstad, Helmer Linderholm. Bara för att nämna några. Bland de tidigaste amerikanerna med solklara sympatier och med djup kännedom om indianerna kan nämnas Fanny W Eckstorm som vid tillfälle gömde sig under aliaset Hubert Coryell. Det finns många flera. Den här bibliografin nämner många. Dessutom kan vi iaktta att indianen fått ”En ny roll” i dagens fiktionslitteratur. Se ett häfte av undertecknad, ”Indianens nya roll” . Indianklubbens Årsböcker har fått en föredömlig fortsatt verksamhet genom nuvarande Indianklubben i Sverige tålmodigt och förträffligt hanterad av Bertil Thörn där saklig information om främst indianernas kultur och historia presenteras via hemsida och tidskrift.
Tidskriften ”Nordamerikas Indianer” Innehållsförteckning gamla nummer.

Utöver allt detta: Det finns ett egenvärde i att intressera sig för ursprungsfolks kulturer, rent generellt. Alltså även i stil med den ”gamla” etnografin, folkbeskrivningen. Utan kunskaper om ”andra” sätt att leva och hantera verkligheten, förloras inte bara insikt om människan som kulturvarelse, men också förloras möjligheten att över huvud tänka i termer av att olika kan vara bra. Endast där det finns mångfald och olikheter finns det skäl att tro att toleransbegreppet kan existera.